Hemma igen!

I söndags kom vi hem, glada och nöjda...  Semestern var underbar och vi har hunnit med mycket! Men det var faktiskt skönt att komma hem oxå.. Men blev då genast påminnd om att någon saknas.  När jag vaknade hemma i sängen och inte Finaste Zacke låg på dynan vid min sida av sängen... Nej då brast det. Älskade Finaste Zacke. 

Nu när man är hemma i vardagen märks det mer. I vår lilla husvagn märks de inte på samma sätt, då är de trångt och man lever uppepå varandra även fast man "bara" har 2 hundar.


Var i garaget förut, då hade Oskar klippt loss "nummerplatarna" som har hundarnas namn, som suttit på gallren vi hade i en bil förut...   Fick syn på Zackes skylt och började grina igen...  Fy fan... Hur kunde de bli såhär?




Kort sagt så har semestern varit bra, men nu när man kom hem kom tårarna fram igen... Det går inte att hålla igen heller, bara att släppa ut dom, det går inte att neka, Jag saknar min finaste ängel!


Nu är vi en familj med två 2 hundar. Inte tre. Men det känns, det känns tomt.

Kommentarer
Postat av: Mari

Kramar

2010-07-31 @ 10:44:48
URL: http://mammagladh.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0